Amfipolis grundades år 438/7 f.Kr., även om området redan hade varit bebott sedan neolitisk tid. Under den makedonska perioden utvecklades Amfipolis till en mäktig och självständig stad i det makedonska riket, med en betydande ekonomisk och kulturell utveckling. Arkeologiska utgrävningar har avslöjat delar av stadsmurarna, helgedomar samt offentliga och privata byggnader. Efter romarnas erövring av Makedonien år 168 f.Kr. blev Amfipolis huvudstad i den första makedonska regionen. Dess läge vid Via Egnatia och dess rika inland bidrog till stadens stora ekonomiska och kulturella blomstring fram till senantiken. Amfipolis strategiska betydelse berodde på dess läge nära floden Strymons bördiga mynning och de guldförande fyndigheterna i berget Pangaion, vilket gjorde staden till ett värdefullt mål för atenarna. I stadens norra mur har den stora Port C grävts fram, där en träbro över floden Strymon slutade och som utgjorde en viktig försvars- och kommunikationspunkt. Utgrävningarna har lett till upptäckten av betydande delar av staden, bland annat murar, offentliga och privata byggnader, helgedomar, mosaikgolv, skulpturer och inskrifter. Särskilt imponerande är Lejonet från Amfipolis, ett av det antika Greklands mest kända gravmonument. Ett annat viktigt monument är Kasta-graven, där ett storslaget hellenistiskt gravkomplex upptäcktes med unika arkitektoniska och skulpturala element, såsom sfinxerna, karyatiderna och den berömda mosaiken som föreställer Persefones bortrövande.

http://odysseus.culture.gr/ Συντάκτης Πηνελόπη Αγαλλοπούλου, αρχαιολόγος
https://amphipolisproject.org/