Kretas nordvästligaste punkt upptas av halvön Gramvousa, nära vilken de små öarna “Himeri” och “Agria” Gramvousa ligger. Mellan öarna bildas en relativt säker hamn, den första man stöter på när man kommer från väster. På denna strategiska plats beslutade venetianerna att bygga en fästning som en del av deras ansträngningar att stärka Kreta’s försvar. Den första som föreslog för venetianerna att befästa ön var Sofianos Evdemonogiannis, en grekisk soldat i venetianernas tjänst. Byggandet av fästningen på toppen av den branta klippan på öns västra sida började 1579 enligt ingenjören Latino Orsinis planer. Fästningen följde terrängens form, förstärkte de svagaste delarna med bastioner och lämnade de brantaste områdena obefästa. Fästningen har en triangulär form och innehöll alla nödvändiga faciliteter såsom kaserner, förråd, kapell, brunnar och vattentankar. Efter turkarnas erövring av Kreta 1669 förblev fästningen i venetianernas händer, liksom de befästa öarna Souda och Spinalonga. Fästningens befälhavare, Luca Della Rocca, överlämnade den till turkarna 1692, efter att den övergivits av venetianerna och inte längre hade någon strategisk betydelse. Användningen av fästningen under de följande åren var obetydlig. Under revolutionen 1821 ockuperades den tillfälligt av upprorsmän och tjänade som bas för räder och piratverksamhet. 

http://odysseus.culture.gr/ Συντάκτης Τσίγκου Αγγελική-Εφορεία Αρχαιοτήτων Χανίων
https://www.kastra.eu/