Akrotiri var ett av de viktigaste centra och hamnarna i Egeiska havet under förhistorisk tid. Bosättningen började redan under senneolitikum och utvecklades särskilt under bronsåldern. Den stora utbredningen, den välplanerade stadsstrukturen, avloppssystemet, flervåningsbyggnaderna, väggmålningarna och den rika utrustningen vittnar om bosättningens höga utvecklingsnivå och välstånd. De importerade produkterna visar att Akrotiri hade omfattande handelsmässiga och kulturella förbindelser med det minoiska Kreta, det grekiska fastlandet, Dodekaneserna, Cypern, Syrien och Egypten. Livet i Akrotiri upphörde plötsligt under den sista fjärdedelen av 1600-talet f.Kr., när invånarna övergav staden på grund av kraftiga jordbävningar. Det efterföljande vulkanutbrottet täckte staden med vulkaniskt material och bevarade dess byggnader och föremål fram till idag. De viktigaste monumenten och arkitektoniska komplexen i Akrotiri omfattar Xeste 3, en stor tvåvåningsbyggnad med rum dekorerade med väggmålningar och en ”reningsbassäng”, som sannolikt hade en rituell karaktär. Sektor B, där väggmålningarna av antiloperna, boxarna och aporna påträffades. Västhuset, där väggmålningarna av fiskarna, prästinnan och den berömda miniatyrfrisen med flottan utmärker sig. Komplex D består av fyra byggnader och är känt för vårens väggmålning, tavlorna med Linear A-skrift och de betydande fynden. Kvinnornas hus är en stor tvåvåningsbyggnad med den väggmålning som gett byggnaden dess namn och en central ljusgård, medan Xeste 4 är den största utgrävda byggnaden i Akrotiri, en imponerande trevåningsbyggnad som sannolikt hade en offentlig karaktär. De viktigaste fynden från utgrävningarna visas på museet för det förhistoriska Thera.

http://odysseus.culture.gr/